Det här med att bara vara hemma och inne en hel dag är inte riktigt min grej.

Att bara såsa runt och inte riktigt ta sig för nånting gör mig så seg.

Är glad att vi bjöd hit Helena på sopplunch så jag har fått pratat med någon vuxen människa iaf. 

Där blir det verkligen påtagligt att man är själv när det inte är någon som kommer hem lagom till middagen och löser av lite.

Dagen har lett till en trött mamma som har slumrat på soffan sista halv timmen och kryper nu helt enkelt ner bredvid William.

Nästan så att ångesten hänger över en och att känslan av att man har "slängt" bort en ledig dag är otrevlig. 

I morgon trotsar vi kylan även om det verkar som att det blir ännu kallare då. Men en liten stund är bättre än inget!